Hoppa till innehållet
Guide till provsvar
SV

Blodstatus

Blodgruppsprov: ABO-grupp och Rh-faktor

Andra namn: ABO

Blodgrupp O (förekomst i befolkningen)≤ 48 %

Omkring 48 % av befolkningen i Storbritannien har blodgrupp O (NHS); detta är en förekomst i befolkningen, inte ett medicinskt referensintervall

Ytterligare 2 grupper och källor ↓

Pris
från 11 €
Medicina practica (2026-09-19)
Uppdaterad
2026-09-13
Varje siffra med källa

Den här sidan på andra språk: Lietuviškai English Русский Polski Deutsch Norsk Dansk

Vad ett blodgruppsprov är

Ett blodgruppsprov bestämmer två egenskaper på en gång: ABO-gruppen och Rh-faktorn (RhD). ABO-systemet bygger på proteiner (antigener) på de röda blodkropparnas yta, och utifrån dem skiljer man på fyra grupper: O, A, B och AB. Rh-faktorn visar om det finns ytterligare ett ytprotein på de röda blodkropparna: finns det räknas blodet som Rh-positivt, saknas det som Rh-negativt.

På laboratoriet blandas blodprovet med antikroppar mot A- och B-antigenen, och man ser efter om cellerna klumpar ihop sig (agglutinerar); i ett andra steg testas serumet mot röda blodkroppar från kända grupper. Blodgruppen och Rh-faktorn är ärftliga och ändras inte under livet, så provet tas oftast bara en gång.

Resultatet har störst betydelse i två situationer: före en blodtransfusion eller en organtransplantation, så att en passande givare kan väljas, och under graviditet, när en Rh-negativ mamma väntar ett Rh-positivt barn. Då kan extra uppföljning behövas för att förebygga anemi och gulsot hos det nyfödda barnet.

Hur vanliga grupperna är (NHS)

GruppFörekomst, %Källa
Blodgrupp O (förekomst i befolkningen) Omkring 48 % av befolkningen i Storbritannien har blodgrupp O (NHS); detta är en förekomst i befolkningen, inte ett medicinskt referensintervallomkring 48NHS Granskad 2023-05-10
Rh-positiva (RhD-positiva) personer Omkring 85 % av befolkningen i Storbritannien är RhD-positiva, och de resterande ungefär 15 % är RhD-negativa (NHS)omkring 85NHS Granskad 2023-05-10
O Rh-positiv (O+) – den vanligaste kombinationen O+ är den vanligaste kombinationen av blodgrupp och Rh-faktor i Storbritannien – omkring 35 % av befolkningen (NHS)omkring 35NHS Granskad 2023-05-10

Siffrorna visar hur vanlig varje grupp är i befolkningen, inte ett medicinskt referensintervall. Den exakta förekomsten skiljer sig åt mellan befolkningar och regioner.

Universalgivare och universalmottagare

Grupp O Rh-negativ räknas som universalgivare, eftersom den passar de flesta mottagare i akuta lägen, när blodgruppen ännu inte är känd. Grupp AB Rh-positiv räknas som universalmottagare, eftersom den kan ta emot blod från alla ABO-grupper.

Varför Rh-faktorn har betydelse under graviditet

Om en Rh-negativ mamma väntar ett Rh-positivt barn kan hennes kropp bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Det kan ge anemi eller gulsot hos det nyfödda barnet, så ett sådant fall följs upp och tas upp med läkaren. Rh-status fastställs hos alla gravida tidigt i graviditeten.

Kan blodgruppen ändras?

Nej. Blodgruppen och Rh-faktorn är ärftliga och ändras inte under livet, så det här provet tas oftast bara en gång. Ändå tas alltid ett blodgruppsprov hos gravida, och före en blodtransfusion testas patientens blod mot ett prov av givarens celler.

Relaterade prover

Relaterade prover: blodstatus, röda blodkroppar, hemoglobin, hematokrit och beta-hCG.

När provet tas

  • Tidigt i graviditeten – för alla gravida, för att fastställa Rh-status och eventuell oförenlighet mellan mamma och foster
  • Före planerad eller akut operation, när en blodtransfusion kan behövas
  • Före en organ- eller benmärgstransplantation
  • Vid registrering som blodgivare
  • Efter skada eller stor blodförlust, när en akut transfusion behövs
  • Som en del av en förberedelse inför operation eller en allmän hälsokontroll

Så förbereder du dig

  • Någon särskild förberedelse behövs inte – du behöver inte vara fastande
  • Det är bra att känna till din tidigare bestämda blodgrupp, om den uppgiften finns – det kan snabba upp läkarens arbete
  • Om du har fått en blodtransfusion tidigare, eller haft en graviditet med Rh-oförenlighet, är det bra att berätta det för din läkare

Hela webbplatsen på litauiska: proactiva.app

Vanliga frågor

›Vad är blodgrupp och Rh-faktor?

Blodgruppen (ABO-systemet: O, A, B, AB) och Rh-faktorn (positiv eller negativ) är ärftliga egenskaper som bestäms av proteiner (antigener) på de röda blodkropparnas yta. De har betydelse när man väljer passande blod till en transfusion och när man bedömer risker under graviditet.

›Hur går ett blodgruppsprov till?

På laboratoriet blandas blodprovet med antikroppar mot A- och B-antigenen, och man ser efter om cellerna klumpar ihop sig. I ett andra steg testas serumet mot röda blodkroppar från kända ABO-grupper, och Rh-statusen (RhD) fastställs med ett separat test.

›Kan blodgruppen ändras under livet?

Nej, blodgruppen och Rh-faktorn är ärftliga och ändras inte under livet, så det här provet tas oftast bara en gång. Ändå tas alltid ett blodgruppsprov hos gravida, och före en blodtransfusion testas patientens blod mot ett prov av givarens celler.

›Varför har Rh-faktorn betydelse under graviditet?

Om en Rh-negativ mamma väntar ett Rh-positivt barn kan hennes kropp bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar. Det kan ge anemi eller gulsot hos det nyfödda barnet, så ett sådant fall följs upp och tas upp med läkaren.

›Vad är en universalgivare och en universalmottagare?

Grupp O Rh-negativ räknas som universalgivare, eftersom den passar de flesta mottagare i akuta lägen, när blodgruppen ännu inte är känd. Grupp AB Rh-positiv räknas som universalmottagare, eftersom den kan ta emot blod från alla ABO-grupper.

›Hur vanliga är blodgrupperna och Rh-typerna?

Enligt uppgifter från NHS har omkring 48 % av befolkningen i Storbritannien grupp O och omkring 85 % är Rh-positiva (RhD). Den vanligaste kombinationen är O Rh-positiv, som omkring 35 % av befolkningen i Storbritannien har. Den exakta förekomsten skiljer sig åt mellan befolkningar och regioner.

Källor

  1. NHS: blodgrupper — 2026-09-06

Relaterade blodprovsvärden

Den här webbplatsen är ingen akutmottagning. Om du plötsligt får svår bröst- eller huvudvärk, andnöd, förvirring, talsvårigheter, kraftig blödning eller någon annan akut störning — vänta inte på provsvar, ring 112.

Den här informationen är ingen diagnos och ersätter inte en läkarkonsultation. Referensintervall beror på laboratoriet, åldern och könet — jämför alltid ditt resultat med intervallet som står på ditt eget provsvar.