Urinprov (urinsticka): vad svaret betyder (BŠT)

Ett urinprov är ett snabbt och mycket använt sätt att bedöma hur urinvägarna och njurarna mår och att samtidigt kolla några ämnesomsättningsmarkörer. Provet tittar på urinens utseende (färg, klarhet), dess fysikaliska egenskaper (pH, specifik vikt) och dess kemiska sammansättning — en teststicka doppas i urinprovet och byter färg beroende på hur mycket det finns av de ämnen som mäts. I urinen hos en frisk person ska det inte finnas glukos, ketoner, protein, bilirubin, hemoglobin eller nitrit, och antalet vita blodkroppar (leukocyter) och röda blodkroppar (erytrocyter) ska vara minimalt. På en del laboratorier görs vid behov också mikroskopi av urinsediment — då letar man efter celler, kristaller eller bakterier. Ett urinprov tas ofta som en del av en vanlig hälsokontroll, och det hjälper också till att väcka misstanke om urinvägsinfektion, njursjukdom, diabetes eller leverbesvär. Svaret bedöms alltid tillsammans med dina symtom och andra prover — ett enstaka avvikande värde ger ingen diagnos i sig.

• Som en del av en vanlig hälsokontroll
• Vid misstanke om urinvägsinfektion — täta trängningar eller sveda vid urinering, smärta i nedre delen av magen
• För att följa diabetes eller njursjukdom
• När du märker blod eller en ovanlig färg i urinen
• Före en operation eller under graviditet, som en del av rutinproverna
• Vid misstanke om njursten eller någon annan sjukdom i urinvägarna

När ett stickprov visar glukos, ketoner, protein, bilirubin, hemoglobin eller nitrit räknas det enligt MedlinePlus som en avvikelse från det normala. Orsakerna skiljer sig åt beroende på vilket värde som avviker — från urinvägsinfektion till dåligt inställd diabetes eller njursjukdom. Svaret bör du alltid prata om med läkare tillsammans med symtomen.

• Urinvägsinfektion — den vanligaste orsaken till förhöjd nitrit och förhöjda vita blodkroppar
• Dåligt inställd diabetes — när glukos eller ketoner påvisas i urinen
• Njursjukdom — när protein påvisas i urinen
• Njur- eller leverbesvär — när bilirubin påvisas i urinen
• Blödning i urinvägarna, njursten eller, mer sällan, en tumör i urinblåsan eller njuren — när blod påvisas i urinen

Det här kan du ta upp med läkaren

• Vilket värde det är som avviker — varje värde pekar åt sitt håll för vidare utredning
• Om du har symtom på urinvägsinfektion (sveda vid urinering, tätare trängningar, feber)
• Urinodling eller mikroskopi av urinsediment för en mer exakt bild
• Blodprover (glukos, kreatinin) för att bedöma njurfunktionen eller diabetes
• Om du tog några läkemedel eller ämnen som kunde påverka svaret vid provtillfället

I ett urinprov handlar avvikande värden oftare om något som är förhöjt eller som alls påvisas än om något som är sänkt — undantaget är specifik vikt, som kan ligga under det normala intervallet när urinen är för utspädd. Det kan betyda att du dricker för mycket vätska, eller att njurarnas förmåga att koncentrera urinen är störd.

• Ett för stort vätskeintag
• Diabetes insipidus — ett tillstånd där njurarna inte kan koncentrera urinen
• Skada på njurtubuli
• En sänkt natriumnivå i blodet
• En svår njurinfektion

Vad man tittar på när urinen är för utspädd

• En bedömning av vätskeintaget och av hur ofta du kissar
• Elektrolyter i blodet (natrium) och prover på njurfunktionen
• Om du drack mycket vätska strax innan själva provet lämnades
• Att ta om provet vid en annan tid på dygnet, om svaret är oklart

Närliggande prover

Om ett urinprov visar en avvikelse är de vanligaste nästa stegen en urinodling eller mikroskopi av urinsediment — som görs som komplement när celler, kristaller eller bakterier behöver bedömas i mikroskop — och blodprover, glukos och kreatinin, för att bedöma njurfunktionen eller diabetes. När protein påvisas i urinen kan det kompletterande provet vara albumin-kreatinin-kvoten i urin, som beskrivs på sidan om albumin i urin; egna sidor tar upp protein i urin och urea.