GFR (eGFR): så tolkas njurarnas filtrationshastighet (GFG)

Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR, oftast rapporterad som eGFR – uppskattad glomerulär filtrationshastighet) visar hur mycket blod som varje minut passerar njurarnas filtrerande enheter, glomeruli. Det är det viktigaste måttet för att bedöma njurfunktionen. GFR mäts inte direkt i vardagen – det räknas fram (därför kallas det uppskattat) från mängden kreatinin i blodet tillsammans med ålder och kön, med hjälp av en formel. Kreatinin är en restprodukt från musklernas ämnesomsättning som njurarna hela tiden rensar bort ur blodet – när njurfunktionen försämras samlas kreatinin i blodet och det beräknade GFR sjunker. Ibland görs ett kreatininclearance-test, som jämför mängden kreatinin i urin och blod, för en mer exakt bedömning. GFR används inte bara för att avgöra om det finns en njursjukdom, utan också för att gradera hur svår den är (från G1 till G5) och för att välja hur ofta behandling eller uppföljning behövs.

• När njurfunktionen behöver bedömas innan läkemedel skrivs ut som kan påverka njurarna eller utsöndras genom dem
• Hos personer med diabetes eller högt blodtryck – som återkommande uppföljning av njurarnas tillstånd
• Vid hjärt-kärlsjukdom, eller när det har funnits njursjukdom i släkten
• När allmänna blod- eller urinprover visar avvikelser som kan tala för ett njurproblem
• Hos personer som under lång tid tar läkemedel som kan skada njurarna (till exempel vissa antiinflammatoriska smärtstillande eller litiumpreparat)
• Vid uppföljning av redan känd kronisk njursjukdom – hur ofta prov behövs bestäms av läkaren

Ett sänkt GFR tyder på en försvagad filtrerande funktion i njurarna. När det ligger under 60 ml/min/1,73 m² i tre månader eller längre räknas det som kronisk njursjukdom enligt NHS indelning från G1 till G5. Möjliga orsaker är högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter, som skadar njurarnas blodkärl och filter.

Möjliga orsaker

• Högt blodtryck – det skadar njurarnas blodkärl
• Diabetes – för mycket glukos skadar njurarnas filter
• Högt kolesterol – fettinlagringar byggs upp i blodkärlen
• Njurinfektioner och glomerulonefrit (inflammation i njurarna)
• Ärftlig polycystisk njursjukdom
• Hinder för urinflödet – njursten, förstorad prostata
• Långvarig användning av vissa läkemedel (till exempel litiumpreparat eller antiinflammatoriska smärtstillande)

Möjliga symtom

• I ett tidigt skede finns oftast inga symtom
• I ett framskridet skede – viktnedgång och minskad aptit
• Svullnad i anklar, fötter eller händer av vätska som samlas
• Andfåddhet
• Trötthet
• Blod i urinen, tätare urinträngningar, särskilt på natten
• Sömnproblem, klåda, muskelkramper, illamående, huvudvärk

• Om sänkningen finns kvar vid ett nytt prov efter 3 månader – ett enstaka resultat fastställer inget stadium
• Blodtryck, glukos och kolesterol
• Mängden protein i urinen (albumin-kreatinin-kvoten) – en ytterligare markör för njurskada
• Läkemedel du tar som kan påverka njurarna
• Hur ofta provet ska tas om bestäms av läkaren utifrån stadiet

GFR-intervallen och vad de betyder

GFR över 90 ml/min/1,73 m² (G1 – normal eller ökad funktion): enligt KDIGO:s och NHS indelning motsvarar ett GFR över 90 ml/min/1,73 m² stadium G1 – normal eller ökad filtrerande funktion i njurarna. Värdet i sig talar inte för kronisk njursjukdom: stadium G1 blir en del av en sjukdom först när andra markörer för njurskada, till exempel en ökad mängd protein i urinen, finns vid sidan av i minst tre månader. I KDIGO:s stadieindelning av kronisk njursjukdom markerar G1 en normal eller till och med ökad glomerulär filtrationshastighet, och till skillnad från de övriga stadierna är det inte i sig ett tecken på en störning – det är helt enkelt den övre gränsen för frisk filtration. För att G1 ska räknas som kronisk njursjukdom måste det också finnas andra strukturella eller funktionella belägg för skada, oftast en förhöjd albumin-kreatinin-kvot i urinen eller förändringar vid bilddiagnostik av njurarna, som håller i sig i tre månader eller längre. Om ett GFR över 90 hittas utan andra avvikelser – inget protein i urinen, inga problem med blodtryck eller glukos – kräver resultatet i sig oftast ingen extra uppföljning. Läkaren väger in hela sammanhanget: eGFR räknas fram från kreatinin, som beror på muskelmassa, ålder och kön, så resultatet hos en mycket muskulös eller ung person kan skilja sig från genomsnittet helt utan sjukdom. Ett enstaka högt GFR-resultat ersätter inte en noggrann bedömning av njurfunktionen – det läses alltid tillsammans med urinprover och blodtryck och tas om över tid när det finns andra hälsoförhållanden som kan påverka njurarna.

GFR 60–89 ml/min/1,73 m² (G2 – lätt nedsatt): ett GFR på 60–89 ml/min/1,73 m² motsvarar KDIGO:s och NHS stadium G2 – en lätt sänkning av filtrationshastigheten. Enligt NHS räknas det här stadiet som kronisk njursjukdom bara när det också finns andra tecken på njurskada, till exempel protein i urinen, och sänkningen håller i sig i tre månader eller längre. Utan sådana tecken kan det vara en åldersrelaterad och obetydlig förändring. Stadium G2 omfattar ett brett spann – från nästan normal till lätt nedsatt funktion. NHS betonar att resultatet ensamt inte bekräftar kronisk njursjukdom: antingen behövs ytterligare belägg för njurskada (protein i urinen, strukturella förändringar), eller så måste sänkningen i sig hålla i sig i minst tre månader, så att en tillfällig orsak som vätskebrist eller en nyligen genomgången infektion kan uteslutas. GFR sjunker naturligt och gradvis med åldern även utan njursjukdom, så hos äldre bedöms ett värde i det här spannet ofta tillsammans med andra mått i stället för isolerat. Läkaren jämför vanligen det nya resultatet med tidigare prover, om det finns några, för att se om förändringen är plötslig eller gradvis och stabil. Eftersom det här stadiet ofta inte ger några symtom alls upptäcks det oftast av en slump vid blodprover som tagits av andra skäl – ett av skälen till att återkommande provtagning rekommenderas för personer med diabetes eller högt blodtryck.

GFR 45–59 ml/min/1,73 m² (G3a – måttligt nedsatt): ett GFR på 45–59 ml/min/1,73 m² motsvarar KDIGO:s och NHS stadium G3a – en måttlig sänkning av filtrationshastigheten. Till skillnad från G1–G2 räknas det här stadiet i sig, när det har hållit i sig i tre månader eller längre, redan som kronisk njursjukdom, även om det inte finns andra tecken på skada. Möjliga orsaker är högt blodtryck och diabetes. G3a är tröskeln från vilken NHS indelning erkänner kronisk njursjukdom enbart utifrån GFR-värdet, utan krav på ytterligare belägg för skada – förutsatt att sänkningen bekräftas av ett nytt prov efter tre månader. Det betyder att njurarna redan filtrerar märkbart mindre än vanligt, men det finns oftast inga symtom ännu, eller så är de mycket svaga. I det här stadiet är det särskilt viktigt att bedöma vad som orsakade sänkningen – det kan vara långvarigt okontrollerat blodtryck eller glukos som skadar njurarnas blodkärl och filtrerande enheter. Protein (albumin) i urinen bedöms vanligen vid sidan av GFR: det hjälper till att bedöma hur snabbt stadiet kan utvecklas och hur tät uppföljning som behövs. Ett enstaka resultat i det här spannet säger ännu inte om förändringen är stabil eller fortskrider – det blir tydligt först när flera prover jämförs över tid. Kreatinin bedöms också ofta på nytt vid sidan av GFR, för att göra det tydligare om en tillfällig orsak eller en verklig minskning av filtrationen ligger bakom förändringen.

GFR 30–44 ml/min/1,73 m² (G3b – måttligt till kraftigt nedsatt): ett GFR på 30–44 ml/min/1,73 m² motsvarar KDIGO:s och NHS stadium G3b – en måttlig till kraftig sänkning av filtrationshastigheten. Det här är ett framskridet stadium av kronisk njursjukdom, där njurfunktionen är nedsatt med mer än hälften jämfört med det normala, så tätare uppföljning och en bredare bedömning av närliggande mått behövs vanligen. G3b skiljs från G3a just för att sannolikheten för komplikationer – som anemi, förändringar i benomsättningen eller en rubbad elektrolytbalans – stiger märkbart i det här stadiet, så här brukar läkare vidga provtagningen bortom enbart GFR och kreatinin. De första symtomen dyker också upp oftare i det här stadiet – trötthet, svullnad i anklar eller fötter, förändrad aptit – men de är inte allmängiltiga och kan förbli obemärkta länge. Eftersom hastigheten i förloppet skiljer sig mycket mellan människor är det viktigaste att följa riktningen och takten i förändringen över flera mätningar i stället för ett enstaka resultat. Vid bedömningen av stadium G3b vägs mängden protein i urinen, blodtrycket och samtidiga sjukdomar samman, eftersom allt detta tillsammans avgör hur snabbt stadiet kan ändras och vilket uppföljningsintervall som passar bäst. Det kan också diskuteras om andra preparat som tas samtidigt har bidragit till sänkningen; deras effekt på njurarna är värd att ta upp med en läkare.

GFR 15–29 ml/min/1,73 m² (G4 – kraftigt nedsatt): ett GFR på 15–29 ml/min/1,73 m² motsvarar KDIGO:s och NHS stadium G4 – en kraftig sänkning av filtrationshastigheten. Det här är ett framskridet stadium av kronisk njursjukdom, där njurfunktionen är mycket tydligt nedsatt, så nära specialistvård och förberedelse för en möjlig ytterligare försämring behövs vanligen. I stadium G4 är njurfunktionen nedsatt så pass att kroppen ofta inte längre helt på egen hand kan hålla balansen mellan vätska, elektrolyter och slaggprodukter. Symtom som andfåddhet, trötthet, svullnad eller illamående uppträder oftare än i tidigare stadier, men hur starka de är kan variera mycket. I det här stadiet lämnas vården vanligen över till, eller samordnas nära med, en njurspecialist (nefrolog), som bedömer förloppets hastighet och planerar nästa steg, inklusive möjlig förberedelse om funktionen skulle försämras ytterligare. Andra mått bedöms också – anemi, benomsättning, kalium och andra elektrolytnivåer. Eftersom G4 är det sista stadiet före den svåraste njursvikten (G5) är uppföljningen i det här stadiet vanligen tätare än i tidigare, så att förändringar upptäcks i tid. Det är också viktigt att ta upp vilka prover som behövs för den fortsatta uppföljningen och hur ofta, eftersom situationen i det här stadiet kan ändras relativt snabbt.

GFR under 15 ml/min/1,73 m² (G5 – njursvikt): ett GFR under 15 ml/min/1,73 m² motsvarar KDIGO:s och NHS stadium G5 – njursvikt. Enligt NHS har njurarna i det här stadiet förlorat nästan hela sin filtrerande funktion. Det är det svåraste stadiet av kronisk njursjukdom, där kroppen vanligen inte längre klarar av att på egen hand hålla balansen mellan vätska och slaggprodukter. Stadium G5 betyder enligt NHS definition att njurarna har förlorat nästan hela sin förmåga att filtrera. Vid den punkten kan kroppen inte längre effektivt föra bort slaggprodukter själv eller hålla balansen mellan vätska och elektrolyter, så nära specialiserad vård behövs vanligen. Nästa steg är en skyndsam samordning av vården med en njurspecialist (nefrolog). Det här stadiet fastställs oftast hos någon som redan har en längre historia av kronisk njursjukdom och där en gradvis sänkning av GFR har följts genom de tidigare stadierna, även om funktionen i vissa fall kan försämras snabbare. Beslut om den fortsatta vården i det här stadiet fattas individuellt, med hänsyn till allmäntillståndet, symtomen och andra prover. Ett enstaka blodprovsresultat i det här spannet bedöms alltid tillsammans med den kliniska bilden – symtom, andra laboratoriemått och hur njurfunktionen har utvecklats tidigare. Att informera familjemedlemmar eller närstående om situationen blir också ofta en viktig del av att tillsammans förbereda sig för den fortsatta vården.

Vad som vanligen bedöms i stadium G4

• Samordning av vården med en njurspecialist (nefrolog)
• Elektrolyter (särskilt kalium), anemi och mått på benomsättningen
• Vätskebalans och blodtryckskontroll
• En jämförelse med tidigare GFR-resultat – bedömning av förloppets hastighet
• Planering tillsammans med en specialist inför en möjlig ytterligare försämring av funktionen