LDH-blodprov: vad svaret betyder
Intervallet kan skilja sig beroende på laboratorium och metod
- Uppdaterad
- 2026-09-13
- Varje siffra med källa
Vad LDH är
Laktatdehydrogenas (LDH) är ett enzym som deltar i omvandlingen av glukos till energi och finns i nästan varje cell i kroppen — i hjärtat, levern, njurarna, musklerna, lungorna, blodkropparna och hjärnan. När celler skadas eller dör på grund av sjukdom, infektion, skada eller något annat frigörs LDH till blodet och mängden i blodet stiger. Därför är LDH-provet inte ett prov på ett enskilt organ — det visar vävnadsskada i allmänhet, och för att hitta orsaken behövs oftast fler prover (till exempel levermarkörer som ALAT, men också troponin, blodstatus med differentialräkning av vita blodkroppar eller bildundersökningar). LDH mäts ibland också i andra vätskor, till exempel i pleuravätska eller bukvätska, för att bedöma varifrån vätskan kommer. Eftersom LDH är en ospecifik markör bedöms det oftast tillsammans med kliniska besvär och andra prover snarare än för sig.
Referensintervall
| Grupp | Intervall, U/l | Källa |
|---|---|---|
| Vuxna Intervallet kan skilja sig beroende på laboratorium och metod | 125–220 | MedlinePlus Granskad 2026-01-10 |
Enligt MedlinePlus är normalintervallet för LDH hos vuxna 125–220 U/l. Intervallet kan skilja sig beroende på laboratorium och metod, så jämför ditt svar med det intervall som står på ditt eget provsvar. Ett enskilt svar ger ingen diagnos — ett värde utanför intervallet bedöms av läkare, tillsammans med dina besvär och dina övriga prover. Om siffrorna på svaret känns obekanta, se så läser du provsvar.
När LDH tas
- När en vävnads- eller organskada misstänks — till exempel efter en skada, hård muskelbelastning eller en operation
- När orsaken till anemi utreds — LDH hjälper till att skilja hemolytisk anemi från andra former av anemi
- Vid uppföljning av leversjukdom, tillsammans med leverenzymerna (ALAT, ASAT, bilirubin)
- Vid bedömning av vissa cancersjukdomar — leukemi, lymfom eller andra tumörer, där LDH används för att följa sjukdomsförloppet
- När körtelfeber eller en annan infektion med vävnadsskada misstänks
- När besvären är oklara — trötthet, svaghet, andfåddhet — och läkaren vill kontrollera vävnadernas allmänna tillstånd
Så förbereder du dig
- Ingen särskild förberedelse behövs — du behöver inte fasta
Det som gäller alla blodprover är samlat i så förbereder du dig för ett blodprov.
Förhöjt LDH
Ett förhöjt LDH betyder inte alltid allvarlig sjukdom — värdet stiger vid hård träning och av vissa läkemedel. Men ett tydligt förhöjt LDH kan tala för vävnadsskada: hjärtinfarkt, hemolytisk anemi, leversjukdom, en muskelskada eller en infektion. För att hitta orsaken bedömer läkaren LDH tillsammans med andra prover och med dina besvär.
- Hård fysisk aktivitet
- Vissa läkemedel, bland dem acetylsalicylsyra
- Hjärtinfarkt eller annan vävnadsskada av nedsatt blodflöde
- Hemolytisk anemi — nedbrytning av röda blodkroppar
- Körtelfeber eller en annan svår infektion
- Leukemi, lymfom eller andra cancersjukdomar
- Leversjukdom
- Muskelskada eller muskeldystrofi
- Inflammation i bukspottkörteln (pankreatit)
- Stroke eller annan vävnadsdöd
Vad du kan ta upp med läkaren
- Om du tränade hårt före provet, eller tar läkemedel som kan påverka svaret
- Fler prover för att hitta orsaken — levermarkörer, troponin, blodstatus
- Besvär — trötthet, smärta, andfåddhet — som hjälper till att koppla svaret till en möjlig orsak
- När provet ska tas om, så att förändringen över tid syns
Lågt LDH
Lågt LDH förekommer mer sällan än förhöjt. Det kan hänga samman med stora doser av C-vitamin eller E-vitamin, eller med ett ovanligt ärftligt tillstånd — laktatdehydrogenasbrist. Den kliniska betydelsen av ett lågt LDH är vanligtvis mindre än av ett förhöjt, så svaret är värt att ta upp med läkaren tillsammans med ditt allmänna hälsotillstånd.
- Intag av stora doser C-vitamin eller E-vitamin
- Ovanlig ärftlig laktatdehydrogenasbrist
Vad som ses över vid lågt LDH
- Om du tar vitamintillskott i stora doser
- Ärftlighet för ovanliga medfödda enzymrubbningar, om sänkningen är bestående
Relaterade prover
Hela webbplatsen på litauiska: proactiva.app
Vanliga frågor
›Vad är normalintervallet för LDH?
Enligt MedlinePlus är normalintervallet för LDH hos vuxna 125–220 U/l, men det exakta intervallet beror på laboratorium och metod — du hittar det exakta intervallet på ditt eget provsvar.
›Vad visar ett förhöjt LDH?
Ett förhöjt LDH visar att det kan ha uppstått en vävnadsskada någonstans i kroppen — det kan vara hjärtinfarkt, hemolytisk anemi, leversjukdom, en muskelskada, en infektion eller en cancersjukdom. Eftersom LDH finns i nästan alla celler pekar det inte ut ett enskilt organ — det behövs fler prover för att hitta orsaken.
›Betyder ett förhöjt LDH alltid allvarlig sjukdom?
Nej. LDH kan stiga tillfälligt efter hård fysisk aktivitet eller av vissa läkemedel, bland dem acetylsalicylsyra. Ett enskilt förhöjt svar är alltså ingen diagnos — det måste bedömas tillsammans med besvär och andra prover.
›Varför används LDH-provet tillsammans med andra prover?
LDH är en ospecifik markör — värdet stiger av många olika orsaker, så för sig visar det inte vilket organ som är skadat. Läkaren bedömer det tillsammans med levermarkörer, troponin, blodstatus eller andra prover, beroende på vilken orsak som misstänks.
›Behöver jag förbereda mig särskilt för ett LDH-prov?
Nej — enligt MedlinePlus behövs ingen särskild förberedelse för LDH-blodprovet, och du behöver inte fasta. Det är värt att nämna för läkaren om du tränade hårt före provet, eftersom det kan påverka svaret tillfälligt.
›Vad kan sänka mängden LDH i blodet?
Lågt LDH förekommer mer sällan. Det kan hänga samman med stora doser av C-vitamin eller E-vitamin, eller med en ovanlig ärftlig laktatdehydrogenasbrist.
Källor
Relaterade blodprovsvärden
Den här webbplatsen är ingen akutmottagning. Om du plötsligt får svår bröst- eller huvudvärk, andnöd, förvirring, talsvårigheter, kraftig blödning eller någon annan akut störning — vänta inte på provsvar, ring 112.
Den här informationen är ingen diagnos och ersätter inte en läkarkonsultation. Referensintervall beror på laboratoriet, åldern och könet — jämför alltid ditt resultat med intervallet som står på ditt eget provsvar.